Motgångar..

Känns just nu som vi bara har motgångar i vårat liv.. En tung känsla hänger över kroppen..
Jag vill bli fri!

Nej, det är inte så att jag vill gå ifrån Rickard, och han har ingeting med känslan att göra. Men en sak tynger mig och jag vill bara bli fri.

Fick åka in akut till Panduro idag också. Linn och jag satt och gjorde den sista detaljen på inbjudningskorten, som förövrigt SKA postas i eftermiddag. Och så tog detaljen slut.. Jag som trodde jag hade köpt tillräckligt.. Men tji fick jag. Som tur var så hade Linn deras stor bil så hon körde snällt in mig. Tack för det =)

Linn släppte av mig på dagis så jag fick hämta Vilja. Var dock väldigt tidig, men det gör inget känns det som.. Ville bara ha hem min lilla älskling så jag fick gosa med henne. Och gosa har vi gjort. Nu sover hon dock söt som en prinsessbakelse på soffan. Jag älskar prinsessbakelser =) Tur att jag har två!
Meja busar runt på golvet som bara den.. Stör syster, men syster bryr sig inte.. Tur att hon är härdad!

Återigen till allt skit då..
Jo, vi har ingen serveringspersonal längre.. Jäkligt tråkigt.
Så jag har försökt gnuggat mina geni-knölar (dock utan reslutat typ) och försökt komma på andra som kanske kan tänkas ställa upp..
Kom på ett par, men känslan satt inte riktigt bra.. Vrken för mig eller Rickard.
Nu har jag dock kommit på andra. Och den känslan känns hur jäkla bra som helst. Men är de villiga att ställa upp? 4 stycken.. Det är allt jag tror vi behöver..
Buffé kommer att severas och då ska ju egentligen bara serveringspersonalen se till att maten blir upplagd fint på fat och så vidare.. Servera dryck får man faktiskt gör själva, då de ska står på borden.. Jag vill inte ha en massa folk springa runt borden för att fylla på glasen... Så egentligen så tror jag inte att uppgiften som serveringspersonal kommer att vara så jobbigt och sådär, men frågan är ju fortfarande om de som jag har tänkt på vill ställa upp. Ska absolut fråga dem nästa gång vi alla ses samtidigt typ.. Och det är snart hoppas jag! Fast att vara serveringspersonal är säkert större än vad man tror, men jag tror att de skulle fixa det utan problem.

Gästlistan då: Jo, vissa stunder har jag lust att bara stryka hur många som helst.. Och idag är den stunden väldigt stark. Satt vid köksbordet tidigare och såg alla kuvert som jag stoppat in inbjudningskort i.. Vill jag verkligen skicka till dem? Är så jobbigt att känna såhär.. Jag som har varit så himla nöjd med våran gästlista hur länge som helst. Vill ta bort, vill lägga dit.. Det är mindre än 3 månader kvar. Osa.t är satt till den 30 november. Jag kan verkligen inte hålla på så här...

Vissa stunder har jag faktiskt god lust att bara rymma med min blivande make och våra underbara döttrar och gifta oss helt själva.. Bara han och jag.. Och så våra två prinsessbakelser. Men jag vet att jag skulle ångra mig, inte äktenskapet, men hur vi valde att göra det på... Att göra så många besvikna på oss.. Nej tack!

Så nu sitter jag här.. Var tvungen att ta en paus i de sista inbjudningskorten. Gråta en skvätt och bara se en massa jäkla motgångar. För ingen verkar ju vilja ge oss medgångar (om det nu finns ett ord som heter så...)

Men nu har jag gjort det.. Gråtit en skvätt.
Nu är det dags att ta tag i allt igen. Göra de absolut sista korten så jag kan lägga dem åt sidan tills i eftermiddag. Då ska jag bära dem till postlådan och vinka adjö.. Den känslan vill jag ska vara så jäkla fin.
Jag ska väl ta tag i allt annat pyssel som jag har här hemma. Dock måste jag ha hjälp med det ena pysslet då jag själv aldrig gjort det förut, men syster Linn hjälper till =)

Nu blir det lite bus med min Mejsing!

Kommentera här: