När jag också räknas

Fyra behovsanställningar med Eskilstuna kommun som arbetsgivare. Det är där jag står just nu. Inte för att jag egentligen klagar på det. För jag trivs med alla mina anställningar. Kan ju i alla fall stolt säga att jag är en mycket flexibel person. Från att jobba som samhällsvägledare på Medborgarkontoret i Torshälla, till att lägga till samma arbetsbeskrivning fast i stadshuset i Eskilstuna, till att bli fritidsledare för Bonsai i Torshälla till att bli vaktmästare på Gatu-, park-, och fritidsenheten i Torshälla. Lägg där till att jag hoppar in som matros på S:t Olof nu en stund också, då för den sistnämnda enheten.

Jag trivs faktiskt med det. Så väldigt varierande arbeten jag har. Vilketj ag trivs med. Jag kan inte påstå att jag tröttnar på mina arbetsplatser sådär jätte fort direkt. Ingen dag är helt klart den andre lik.

Men jag räknas inte. Faktiskt. Jag är bara den som är utöver. Den som finns där när alla andra räknas. Det är utbildningar, det är möten och andra träffar. Det är studieresor och besök hit och dit. Jag räknas inte. För jag är faktiskt inte en av dem. Jag är den som ska finnas där när inte de andra finns. Men samma utbildningar och besök, har jag inte rätt till.
Så jag räknas inte.

Det är bara en månad sen jag skrev på det sista anställningspappret. För den sistnämnda enheten. Och för en gångs skull så räknas jag. Även om jag bara har på schema att jag jobbar 6 timmar i veckan för den enheten. Så räknas jag.

Så idag. Väskorna står redo. Jag får följa med på enhetens planeringsdagar. Vi åker till Kungsörstorp med övernattning. Jag räknas! Det gör att jag faktiskt känner mig som en i gänget! Fast det gör jag överallt, men ändå så utanför. Men inte här!

Jag fortsätter kämpa och njuta av mina behovsanställningar inom kommunen! Någon gång räknas jag! 



Ledig dag

Idag har jag en ledig dag. Eller ledig och ledig. Jag har möte på jobbet klockan 17.00 idag.
Men det innebär förskola och skola för tjejerna bara mellan 8-12.
Hur lyxigt är inte det?!

Själv ska jag unna mig en fika på Amarant med min vän Sanna. Barnfritt och allt. Det är lyxigt för mig!

Men först måste jag iväg till skolan igen för att lämna något verktyg till maken som är på förskolans tak och jobbar. Verktyget fanns tydligen här hemma. Så slipper han åka fram och tillbaka! Ska bara hitta verktyget också!

Ha en fin tisdag kära läsare!

 

Perfekt lördag

Gårdagen blev helt klart en perfekt lördag!

Vädret började inte med det bästa, spöregn i två vändor, men sen sken solen som bara den.
Här ute på gården lekte tjejerna med vänner. Klättrade i en traktor, titta på polisbil.
Men det bästa var nog ponnyridningen. Jag tror nog att tjejerna kom upp i 3 gånger var eller något sånt. Ninja, som är så liten till kroppen fick rida den lilla hästen två gånger. Men sista gången bad hon så fint att få rida den stora hästen. Sen var hennes lycka komplett.
Grillade hamburgare bjöds de på till lunch. Helt perfekt. Till det fanns det festis i flera smaker att välja på. Torshälla fastighets ab hade även vatten med sig, som jag föredrog.
Dagen var lyckad för oss här i området, men om fastighetsbolaget fick in några tips och idéer på hur områden kan förbättras vet jag inte. Detta tror jag är tredje eller fjärde året i rad som detta arrangeras, men knappt har något av alla förslag blivit verkliga. Men någongång kanske det också kommer.

Sen bar det i alla fall in till Springpride 2015. Vi ställde oss vid starten av paraden för att se om tjejernas hockeytränare var med i paraden, men vi hittade dem inte. Så vi ställde oss på sidan av och tittade på paraden. När vi sen mötte tåget när de gick mot slutet så hittade två i alla fall ena tränaren och pappan till den andre tjejen. Så jag och tjejerna gick med i paraden i alla fall kanske 50 meter. De blev nöjda med det också. Men mest nöjda över att få träffa sin tränare. Tänk på sina förebilder tjejerna har i sån liten ålder. Jag är stolt över både tjejernas och deras tränare!

Färgglada och lyckliga tjejer!
Hem och äta middag innan min bror kom och vi åkte iväg på kvällsliga trevligheter. Som innebar snabba bilar på en raksträcka. Tjejerna var inte så jätte intresserad av bilarna, så de började gräva fram massa stenar med Viljas gudmor och hennes son. Meja blev mest nöjd över kvällen och alla hittade stenar som hon bar fram och gjorde en stor hög av. Hon ville inte riktigt åka hem när hennes syskon hade tröttnat, men vi lovade henne att hon får fortsätta nästa gång!

Maken kom hem en stund senare och med sig hade han två vänner. Så kaffe och en hel del snack i köket blev det, så vi var uppe länge. Det var riktigt trevligt! Helt klart länge sen vi hade vänner hemma sådär sent på kvällen faktiskt!

Nu är det tidig morgon hos familjen, som vanligt. Maken sover ännu men det är snart dags att väcka honom med frukost. Han ska nämligen iväg och träna enduro idag under förmiddagen.
Själv tar jag tjejerna på åker på kalas för Elina som fyllde 6 år tidigare i veckan. Och senare i eftermiddag, när maken har kommit hem, blir det kalas hos hans två kusiner som fyllt år i veckan/fyller år idag. Så det blir helt enkelt en kalasdag idag!

Nu ska jag fixa till lite mer kaffe så ska jag servera maken frukost på sängen!
Ha en fin söndag kära läsare!