I en stad full av uppförsbackar

Innehåller i och för sig lika många nedförsbackar. 

 
Det gäller ju bara att tänka att det ger styrka. 
För hur trött man än är när man kommer upp, så är man ju ändå uppe. Och man kan då blicka bakåt, mot början av uppförsbacken. 

Jag har inte kommit upp ännu. Min uppförsbacke är lång, men sakta men säkert så tar jag mig i alla fall framåt. Men ibland känns det som om någon står och öser på mer fyllnadsmassa och uppförbacken blir allt längre och högre. Men jag vet att när jag kommer upp så är jag stark nog.