Att bryta ihop emellanåt
Det är både skrämmande och skönt på samma gång. Mest skrämmande i och för sig. För att från ingenstans bara sätta sig rakt upp och ner i soffan och gråta. Sen när tårarna är slut för stunden så känns det på något vis skönt efteråt. Men skrämmande hur tårar bara kommer sådär.
Jag kände mig som världens ensammaste människa just då. Trots att tjejerna var ute och lekte tillsammans så slogs jag av verkligheten på något vis. Att jag faktiskt är ensam ibland. Det är skrämmande. För ändå så har jag ju min familj runt mig. Mina vänner som finns där. Även om de är väldigt få, och inte alltid tillgängliga.
Men just då slängdes det i ansiktet på mig. Jag var ensam och ignorerad. Jag bröt ihop!
Rickard kom till undsättning och tog barnen. Jag åkte till Tuna Park och åt lunch med en vän spontant sådär. Att bara få sitta och prata med henne om allt och ingenting. Det behövde jag. Även om det bara varade i 1,5 timme så fick jag prata med någon i alla fall.
Rickard kom dit med tjejerna och vi köpte nya skor till dem. Tänkte först om de skulle väntat tills de kommit till stugan, men bästa var nog att låta dem få nya skor innan så de hinner gå in dem först. Sen åkte jag och tjejerna hem och fikade.
Men när tjejerna gick ut och lekte igen så lade jag mig i sängen och grät. Igen. Varför vet jag inte. Men det var skönt då. Men nu måste jag rycka upp mig. Om en timme kommer Rickard hit och jag sätter mig i bilen och avverkar några mil ensam.
Att köra bil är någon slags terapi som verkar funka för mig. Hög volym på musiken och sen tar vägen mig dit jag kommer typ. Kanske skulle jag börja köra varubil istället? Skulle passa mig som handen i handsken. Så eftermiddagen spenderas i bilen, med musik. I och för sig med ett mål idag, det är inte så vanligt annars. Då kör jag bara dit jag kommer. Höger, vänster och rakt fram.
Det är inte så konstigt att man bryter ihop ibland. Jag håller trots allt väldigt mycket inom mig som jag inte orkar eller vill delge någon. Så på något vis måste det komma ut. Då genom tårar.
Tårar är ord från hjärtat som munnen inte klarar av att säga.
Steg för steg, bit för bit och dag för dag. Det är så jag måste gå för att klara av detta.
Men just då slängdes det i ansiktet på mig. Jag var ensam och ignorerad. Jag bröt ihop!
Rickard kom till undsättning och tog barnen. Jag åkte till Tuna Park och åt lunch med en vän spontant sådär. Att bara få sitta och prata med henne om allt och ingenting. Det behövde jag. Även om det bara varade i 1,5 timme så fick jag prata med någon i alla fall.
Rickard kom dit med tjejerna och vi köpte nya skor till dem. Tänkte först om de skulle väntat tills de kommit till stugan, men bästa var nog att låta dem få nya skor innan så de hinner gå in dem först. Sen åkte jag och tjejerna hem och fikade.
Men när tjejerna gick ut och lekte igen så lade jag mig i sängen och grät. Igen. Varför vet jag inte. Men det var skönt då. Men nu måste jag rycka upp mig. Om en timme kommer Rickard hit och jag sätter mig i bilen och avverkar några mil ensam.
Att köra bil är någon slags terapi som verkar funka för mig. Hög volym på musiken och sen tar vägen mig dit jag kommer typ. Kanske skulle jag börja köra varubil istället? Skulle passa mig som handen i handsken. Så eftermiddagen spenderas i bilen, med musik. I och för sig med ett mål idag, det är inte så vanligt annars. Då kör jag bara dit jag kommer. Höger, vänster och rakt fram.
Det är inte så konstigt att man bryter ihop ibland. Jag håller trots allt väldigt mycket inom mig som jag inte orkar eller vill delge någon. Så på något vis måste det komma ut. Då genom tårar.
Tårar är ord från hjärtat som munnen inte klarar av att säga.
Steg för steg, bit för bit och dag för dag. Det är så jag måste gå för att klara av detta.
skriven
När bara tårarna kommer sådär det är då man behöver lätta på trycket. Kram till dig!
Inget som har hänt allt bra annars?
Japp det känns konstigt att inte veta när vi ses igen. Fast det har varit roligt att ha honom här. Sedan träffar man inte så mycket som man vill för det är många han skall passa på att träffa när han är hemma.
Hur är vädret där ni bor?
Ha en härlig tisdagkväll,Vicki