MarieHeikkilä

Trots en to-do-list som var ganska full så har jag ändå lyckats tanka kroppen och huvudet med energi idag. Något jag verkligen behövde!

För allt blev checkat på listan och ändå lyckades jag få till att dammsuga hall och vardagsrum här hemma, måla naglarna (bara det tar ju evigheter och vänta på att det ska torka) hann med en sväng ner på stan och köpte en ny tröja och ett par till jenas. Innan jag sen tog mig en längre promenad till skolan när jag skulle hämta tjejernan.

Jag passade på att gå den väg jag alltid gick när jag var liten till skolan. Då passerade man en (i och för sig samma, men mindre trafikerad) väg och så var det en fin raksträcka att gå innan den jobbiga uppförsbacken innan skolan kom. Fast på min tid var inte denna gång asfalterad, det var en grusväg. Men ofta hittade man alltid en kompis på vägen eller så gick jag ju såklart med mina syskon. Nu för tiden skulle jag aldrig våga mina tjejer gå denna skymda väg till skolan.
Men just där. Bland alla löven stannade jag till. Lät löven prassla lite under skorna. Titta upp och låta solens strålas träffa mitt ansikte och andas in den friska luften. Energi. Hade gärna stått där länge och tankat mera, men eftersom det. var en liten längre väg till skolan så fick jag ju traska på.

Tre glada tjejer följde med hem. De två stora satte sig med läxorna på en gång. Tänk så skönt att få det överstökat innan alla eftermiddagens roligheter satte igång. 

Hockeyträning för alla tre och Meja fick vara målvakt idag. Hon gillar att vara målvakt. Lite svårt att stå upp och röra sig efetr pucken, men hon får väl tränan lite mera tänker jag. Och vi får "order" från klubben att låta alla barn osm vill vara målvakter. Men det är dyrt sen. Sjukt dyrt. Så det är inget jag peppar mina tjejer till att bli. Det spelar ingen roll hur mycket de vill. Tyvärr.. Men den ekonomiska biten har jag ingen lust att ta. Men idag var Meja nöjd i alla fall!

Efter träningen (medan tjejerna duschade) så hade vi föräldramöte. Det var därför jag bakade. Kanelbullekladdkaka med vispgrädde och kaffe serverades till oss föräldrar. Det var ju väldigt uppskattat.

Vi kom hem lagom till att tjejerna skulle gå och sova. Men efter dagens utvecklingssamtal ville tjejerna komma igång med sin läsning, så båda två skulle läsa ett varsitt kapitell ur sina böcker innan de lade sig. Så strax efter klockan 20 slockande alla tre.

Själv sitter jag i köket och njuter av det tysta. Två värmeljus tända här på köksbordet och ett glas med Loka står bredvid och ger ifrån sig litet ljud. Det är dags att göra sig redo för kvällen. Krypa ner i sängen och läsa lite innan jag själv slocknar. Så jag återigen imorgon kan påbörja en ny to-do-list.