MarieHeikkilä

Klockan ringde strax innan sju imorse. Nu är det slut på sovmornar på helgerna också. Men jag klagar inte. Ninja var ju dessutom redan uppe och fixade till kaffe så det var ju klart när jag klev upp.

Väckte Vilja och dukade fram frukosten. Idag var det dags för säsongens första hockeymatch. På bortais dessutom. I Kumla. Så hon hade samling i vår ishallen 8.20 för avfärd 8.30. Meja skulle dessutom följa med som sällskap.

 

Medan Vilja, Meja och Rickard åt frukost så packade jag Viljas väska med träningskläder och tillbehör. Packade dessutom en liten väska med mellanmål också. Banan att äta innan matchen börjar och så en risifrutti och en liten festis att kunna stoppa i magen under en periodpaus. Och så en Corny att äta efter matchen i bilen på väg hem.

Rickard hann lagom åka iväg när han skickade att han behövde hämta upp två av Viljas lagkompisar också. Och det är precis sånt här man gör med ett lag. Man ställer liksom upp. Kanske lite tråkigt för Meja att åka med då, men samtidigt så känns det lite bra att Vilja får sällskap när hon ska byta om i eget omklädningsrum.

Jag och Ninja blev hemma. Lite blandade känslor då jag så gärna ville se henne spela första matchen för denna säsong. Men jag får heja desto mer på nästa match helt enkelt. Hon är redo för en säsong med grabbarna, men kommer såklart att gästspela hos tjejerna också i den mån vi hinner och hon orkar.

Sikta mot stjärnorna så når du trädtopparna älskling ❤