Vi laddade för bortamatch
Att bli väckt klockan sju en söndag var ju inte alls så trevligt men när man möts av en taggad tjej som laddade för sin första hockeymatch med Team07 för säsongen, så var det värt den tidiga väckningen. Min mamma var snäll och vaktade Meja och Ninja så de slapp följa med. Jag ville ju så gärna följa med och se henne spela.
Väl i ishallen packades Viljas utrustning över till en dragväska istället för backen. Ifall man måste gå hur långt som helst mellan ishall och parkering. Då är det inte så roligt att bära en otymplig hård plastback modell väldigt stor.
När laget sen var samlat för avfärd så skulle Viljas kompis och hans pappa åka själva så vi packade om så åkte de med oss istället. Jag hamnade i baksätet med Vilja och Joel medan Rickard och Janne satt fram. Tycker det är självklart att man försöker samåka så gott det bara går. Men att sitta i baksätet med två 9 (snart 10) åringar är ju bra icke-socialt. Båda fullt upptagna med sina telefoner och prat om allt som rörde dem och deras.
Väl framme i Kumla tog sig Vilja in med grabbarna och hittade sin plats. #10. Själva kunde vi föräldrar gå upp till cafeterian. 9-10 föräldrar från vårt lag som pratade om allt och ingenting. En riktigt bra sammanhållning både bland spelarna och föräldrar.
Första perioden började och vi satte oss på läktaren. Kumla, en riktigt kall hall må jag säga. Men jag värmdes upp innifrån av att se Vilja spela med grabbarna, men reagerade på att hon var lite off och inte vågade gå på. Första perioden slutar 2-2.
En kort paus för spelarna innan period nummer två startade. Perioden slutar 5-3 till Kumla och spelarna fick en längre paus, med spolning av is, i omklädningsrummet för ett snabbt mellanmål också. Vi föräldrar fick värma oss i cafeterian med en kopp kaffe.
Tredje perioden startade och vi kunde åskåda en riktigt rörig periodstart. Men Vilja gjorde en riktigt bra period. Vågade dessutom vara med i närkamp om pucken vilket jag lyckades få på en kort film. Den hamnade dock bara upp på min insta-stor då den enbart var 11 sekunder lång.
Matchen slutade 7-4. Förlust för vår del, men för Vilja en erfarenhet rikare.
När jag hjälpte Vilja att packa ihop sina saker i grabbarna omklädningsrum så frågade ena kompisen om det var hennes första match med dem för i år och det svarade hon ja på. Snabbt därefter sa en annan kompis att det var roligt att Vilja är med dem. Många stängde in till det. Det värmde mig att höra grabbarna säga det.
Vilja fick duscha i ett eget omklädningsrum, vilket uppskattas då Vilja är ensam tjej. Ibland missas den informationen och Vilja får ibland skippa duschen och byta om på en toalett i korridoren.
Sakta rullade vi hemåt. Vilja och Joel pratade om allt möjligt på vägen och det glädjer mig riktigt mycket. Tillsammans kom de överens om att vi skulle stanna i Örebro och äta på McDonalds. Där vi sen fick sällskap av en till lagkompis och hans föräldrar.
Det var skönt att komma hem till sin egna ishall. Vi tackade Joel och Janne för idag och åkte hem. Hämtade hem Meja och Ninja som hade haft det riktigt bra hos sin mormor. Nu äter tjejerna kvällsmat och Rickard har även hunnit med att veckohandla.
Ikväll stupar jag i säng tidigt. Tacksam och fylld av kärlek ♥
Väl i ishallen packades Viljas utrustning över till en dragväska istället för backen. Ifall man måste gå hur långt som helst mellan ishall och parkering. Då är det inte så roligt att bära en otymplig hård plastback modell väldigt stor.
Första perioden började och vi satte oss på läktaren. Kumla, en riktigt kall hall må jag säga. Men jag värmdes upp innifrån av att se Vilja spela med grabbarna, men reagerade på att hon var lite off och inte vågade gå på. Första perioden slutar 2-2.
En kort paus för spelarna innan period nummer två startade. Perioden slutar 5-3 till Kumla och spelarna fick en längre paus, med spolning av is, i omklädningsrummet för ett snabbt mellanmål också. Vi föräldrar fick värma oss i cafeterian med en kopp kaffe.
Tredje perioden startade och vi kunde åskåda en riktigt rörig periodstart. Men Vilja gjorde en riktigt bra period. Vågade dessutom vara med i närkamp om pucken vilket jag lyckades få på en kort film. Den hamnade dock bara upp på min insta-stor då den enbart var 11 sekunder lång.
Matchen slutade 7-4. Förlust för vår del, men för Vilja en erfarenhet rikare.
Sakta rullade vi hemåt. Vilja och Joel pratade om allt möjligt på vägen och det glädjer mig riktigt mycket. Tillsammans kom de överens om att vi skulle stanna i Örebro och äta på McDonalds. Där vi sen fick sällskap av en till lagkompis och hans föräldrar.
Det var skönt att komma hem till sin egna ishall. Vi tackade Joel och Janne för idag och åkte hem. Hämtade hem Meja och Ninja som hade haft det riktigt bra hos sin mormor. Nu äter tjejerna kvällsmat och Rickard har även hunnit med att veckohandla.
Ikväll stupar jag i säng tidigt. Tacksam och fylld av kärlek ♥