MarieHeikkilä

Det där kliandet i halsen som jag nämnde om i min söndagslista (finns att läsa här) stannade inte där. Jag har blivit förkyld. Väldigt förkyld. En sån där förkylning som i och för sig bara visar sig som snuvig. Men väldigt snuvig. Igår hade jag sticktröja och fleecetröja på mig på jobbet. Inomhus. Anna som faktiskt sa att ingen skulle klandra mig ifall jag åkte hem och kryade på mig. Men jag hängde ut. Känns inte så lyckat att vara sjuk vecka två på sitt nya jobb.

Passande text. Igår stannade jag till och med på Ica (som underbart nog öppnar klockan 06.00) för att köpa på mig en nässpray och en påse halstabletter. Inte för att halsen faktiskt gör ont, men den liksom kliar lite ännu. Så då är det skönt att ha något som lindrar för stunden. Idag fick jag dessutom ha mina glasögon på mig då ögonen vill rinna en del, värst när jag nyser dock. Och att riskera att tappa en lins på grund av rinniga ögon på jobbet har jag ingen lust med.

Fick ju tråkigt nog ställa in morgondagens blodgivning, så jag får en ny tid om lite drygt 3 veckor istället. Tråkigt, jag som alltid ser fram emot de besöken. Det gör ju ont, men det är det så värt!

Idag tänkte jag först checka ut från jobbet redan vid tre då vi har flextid som tillåter det. Dessutom så är onsdagar de lugnaste dagarna på jobbet så jag hade nog kunnat gått hem redan vid lunch. Men jag vill inte. Jag vill jobba. Lära mig allt, även om jag själv känner mig duktig på flertalet saker, så är jag ju fortfarande för osäker och måste ha Anna i ryggen. Inte så konstigt att jag faktiskt fick smeknamnet Skoskavet (med glimten i ögat) förra veckan. Alltså Annas skoskav. Det är verkligen ett härligt gäng som jobbar med mig på så vis. 

Så nej, jag står fortfarande vilket innebär att jag fortfarande jobbar. Kanske på halvfart, men jag vill vara på plats. Jobba och allt som det hör till. Så nu blir det att krypa ner i soffan. Snart är jag frisk. Gäller att vara positiv!