Undersökning dygn nummer 2

Idag var det dags för Ninja att genomgå undersökning dygn nummer 2. Jag som varit så nervös hela natten. Sett att hon blivit mer gul för varje gång jag tittat på henne. Rädslan för gulsot har tagit på mina krafter. Måtte det inte blir som med Meja.

Vi åkte upp så vi var där lite tidigare än vad vi skulle. Redan halv tio var jag och Ninja uppe på BB, då hade vi även hunnit stannat till i kiosken och köpt mig en flaska vatten.
Vi hann inte mer än att få av oss alla kläder innab barnmorskan vinkade in oss. Dock så trodde hon att jag var en annan mamma, men hon kollade i sina papper och såg att jag var själv i väntrummet så då fick jag gå in tidigare. Hon var nog lite småsur för att kvinnan som hade tiden innan inte dykt upp. Men mot mig blev hon genast trevlig.
Ninja vägde 3635 gram, vilket innebär en viktnedgång på 210 gram och det är helt okej. Hejja Ninja!
Eva, som barnmorskan hette, började förbereda inför PKU-provet och passade även på att ta bili-checken i pannan. Värdet visade 281 och det är en liten bit under solnings-gränsen. Hon passade ändå på att ta ett litet blodprov för att skickan iväg på svar. Det tar dock ett par timmar innan svaret återkommer. Sen skulle hon rådfråga med barnläkaren då Meja var väldigt gul. Hon skulle ringa upp mig efter det så skulle jag få svar.

Kilade ut i väntrummet och väntade in en undersökerska som skulle ta hörselprovet på Ninja. Vi hann knappt sätta oss innan hon kom och hämtade oss. Fick gå in i ett litet mysigt rum. Så fort hon började böka med Ninjas öra så blev hon lite ledsen. Då frågade hon mig om hon var hungrig och det trodde jag enligt klockan, så då fick jag amma henne. Dock så rinner ju mjölken till nu och det innebär att Ninja låter väldigt mycket när hon äter. För att det kommer massor och så där. Det känns riktigt skönt ska jag lova er =)
Men på grund av att hon åt så högt blev provet lite stört så vi fick ta om det i höger öra. När hons en ätit färdigt så var det dags för vänster öra. Dock sov Ninja, men ändå så godkändes inte hennes hörsel på vänster öra. Det gjorde dock inget sa undersköterskan utan vi tar om provet på vänster öra på fredag när det är dags för läkarbesök.

Vi fick åka hem och vänta in att barnmorskan skulle ringa upp oss. Och det gjorde hon för ett litet tag sen. Blodprovet visade ett värde på 271 så det är ju fortfarande under gränsen så vi avvaktar och tar ett nytt prov på fredag. Men om vi märker att hon blir gulare, slöare eller äter sämre så ska vi höra av oss till avdelningen igen.

Nu ska jag mata en liten hungrig tös!

Ett nytt liv i familjen

Ninjas första 36 timmar är nu avklarade. Vi är hemma och vi alla mår bra!
Vi tackar givetvis er alla läsare som gratulerat oss via kommentarer, sms och inlägg på facebook! Det har värmt oss massor!

Vi valde att åka hem igår då vi delade rum med en annan kvinna och det känns inte riktigt så avkopplande. Då ansåg jag att jag hellre ligger hemma i min säng, med sällskap av mina stora tjejer och min underbara make.
Ninja mår bra. Äter som en häst, vilket jag bara är nöjd över =) Sover mest hela tiden, men har sina vakna stunder.

Ninja är väldigt lik Vilja som bebis. Dock med mörkt hår. Och massor (jämfört med vad Vilja och Meja haft) Alltså är Ninja en pappas-flicka!

Tjejerna tar emot sin lillesyster med gott mod. Tyvärr på ett lite trotsigt sätt, men det är bara att vara rak så ska det nog gå så bra så.
Vilja är väldigt beskyddande över våran bebis. Hon hinner inte sitta ner vid köksbordet och äta, om Ninja ligger i soffan till exempel. Då vägrar hon äta och ska springa till henne så fort hon bara kan. Inte alls bra att hon mat-vägrar på grund av att lillesyster ligger i soffan. Då hon till och med fick favoritpizzan igår och den vanliga frukosten imorse, så gick det inte ner ändå.. Inte heller vill hon att någon annan ska hålla i Ninja, då ska hon vara där och pilla hon också.
Meja trotsar på allt annat istället. Visst är hon fram till Ninja och ska pussas och klappas, men sen bryr hon sig inte utan gör mest hyss som gör att vi måste ge henne uppmärksamheten, även om den blir på fel sätt då vi måste säga åt henne att det är fel. Men med lite tur kommer vi snart in i allt tillsammans och våran vardag blir lite lättare att handskas med. Bara låta tiden ha sin gång!

Imorn är det dags för återbesök på BB igen. PKU-prov ska tas, hörselprov och lika så bili-check. Det sistnämnda är jag rädd för. Ninja är lite gul enligt mig själv och jag är väl lite nervös över vad som ska komma på grund av det.
Vilja var också lite gul när hon kom, men då fick vi rådet att mata henne massor och låta henne stå i fönstret och få i sig solljus, så skulle det släppa.
Meja var extrem. Hon fick ligga i solsäng i en vecka, innan hon äntligen nådde gränsen till att det var okej att åka hem. Dock ännu gul då, men okej i alla fall.
Är ju då som sagt lite nervös över vad de kommer säga om Ninja. Men det får vi se imorn. Jag matar henne för fullt och så får hon faktiskt ligga i korgen i våran säng så hon får solljuset från fönstret!

Idag har vi haft besök av Mummi och Ukki här hemma. Mummi hade bakat bullar och tagit med sig. Så underbart gott var det =) Tack Mummi!

Efter dagens middag åker vi hem till min mamma och hälsar på. Ska bli väldigt trevligt. Att få visa upp våran lilla skatt. De stora tjejerna är också glada att få åka till mormor en sväng!

Just nu ligger alla mina älsklingar och sover. Är lite avis faktiskt, men kände att jag ville skriva ett inlägg här och samtidigt ge er en varsin bild på när tjejerna så gott tar emot sin lillesyster här hemma!

 

Så stolta så! ♥

Nu ska jag snusa lite på min bäbis innan det är dags att väcka alla här hemma! Återkommer när jag ork och möjlighet att sitta här! Kram!

Ninja!

Söndagen den 4.de september kl 02.54 föddes Ninja Heikkilä! Hon väger 3845 gram och är 50 cm lång! I skrivande stund sover hon på mitt bröst här på BB. Jag återkommer! Kram på er!