Även hennes tur

Lagom när jag klev in genom dörren på skolan för att hämta Ninja så hör jag henne ropa glatt bakom ryggen på mig. Hon sprang med en bok i handen och skrek att hon precis varit på finska. Bakom henne kom kompisen Devin och deras lärare kom och hälsade på mig. Jag har inte träffat henne tidigare trots att Vilja läst finska med henne i tre år och Meja i två år. 

 
Ninja blev så lagom stolt över att det var hennes tur att få läsa finska i skolan nu. Hon har ju längtat hela hösten, men eftersom de slarvade bort vår ansökan till att få starta i höstas så fick hon börja nu i stället.

Ninja fick dessutom lite läxa att läsa hemma till nästa fredag. Och eftersom Ninja är nybörjare så är det enkla saker att lära sig. Så jag tänker passa på att läsa med henne när hon kommer hem med läxor och böcker. Även om jag nu har ett litet förråd med finska ord, vilket gör att jag kan förstå innebörden i det de pratar om, men har ju såklart svårt att svara på finska. Men sakta men säkert kanske jag snart kan ta mig an en mening eller två.

Jag är riktigt tacksam för att tjejerna får möjligheten att lära sig finska i skolan. Jag vill ju att tjejerna ska ha finska i grunden då Rickards släkt faktiskt fortfarande använder sig av det finska språket. Att värna om det finska arvet som tjejerna faktiskt bär på.

Och dessutom är det riktigt bra att kunna extra språk när de kommer upp i ålder och arbetstillfällen och så vidare. 
Nu är jag dock dåligt påläst om hur många språk som är "normalt" att använda sig av. Tänkte mest på att engelskan kommer ju såklart med skolan nu i tvåan och när de går i mellanstadiet/högstadiet så är det ju även ett annat språk att välja på så som; franska, spanska och tyska (i alla fall de språk vi hade att välja på). Men jag tänker kämpa för tjejernas och deras finskaundervisning och jag är tacksam när vi möter människor som använder sig av det finska språket och talar till barnen, även om de nu kanske får svar tillbaka på svenska. Men tjejerna är duktiga och jag är stolt över dem!
 

Vård av Ninja

Jag och Rickard hade åkt iväg till W.A.P och ätit lunch när telefonen ringde. Ninjas lärare ringde och talade om att Ninja inte mådde så bra. Klagade på lite huvudvärk och kände sig allmänt matt. Som tur var så hade vi ätit klart så jag kastade mig in i bilen och åkte och hämtade hem henne. 

 
I skolan var hon lite matt och kramig med mig men när vi kom hem så fick jag nästan tvinga henne att ligga still i soffan och titta på film med mig. För att vara stilla. Vi tittade på Nasses stora film på Viaplay. Så åt vi oss lite glass till mellis innan vi faktiskt somnade i sängen tillsammans. 

Lite drygt en timme sov vi. Sen vaknade ju jag av att min hosta satte igång men Ninja sov en kvart till. Nu är vi ju vakna. Ninja är pigg som vanligt, dansar och sjunger. Men jag valde ändå att tacka för oss denna vecka och önska trevlig helg när jag hämtade henne. Imorgon får hon vara hemma även om hon visar sig må hur bra som helst just nu. Det är ju trots allt bara fritids för henne imorgon så.

Vi väntar hem Meja och Vilja som är på baksetträning och Rickard är ju där och hämtar dem förstås. Det blir en lugn kväll här hemma för familjen sen. Tvätta träningskläder för tjejerna och så vidare. 

Kanske var det bara en tjej som saknade mig lite grann och ville vara hemma. Det är ju helt okej med såna dagar också när man är liten ♥
 

Hon är framtiden

Tänk att hon så liten. Men samtidigt är hon så stor. Just där trivs hon. På isen. Även om hon är lagets lilla clown. 

 
Nu ikväll var hon maskot för förebilderna. Linden Hockey's A-lag. Med alla favoriter runt om sig på isen. Hon njöt. Killarna såg henne. Hon blev blyg. Som vanligt. Men hon trivs. Trivs med grabbarna som ser henne.

 
Imorgon kliver hon ut på is som spelare i laget. Flickor B. I Danijela Rundquist Cup i Stockholm (Vällingby). Minst av de alla. Men stor i hjärtat.

Så liten. Men hon är framtiden ♥