Vi laddade för bortamatch

Att bli väckt klockan sju en söndag var ju inte alls så trevligt men när man möts av en taggad tjej som laddade för sin första hockeymatch med Team07 för säsongen, så var det värt den tidiga väckningen. Min mamma var snäll och vaktade Meja och Ninja så de slapp följa med. Jag ville ju så gärna följa med och se henne spela.

Väl i ishallen packades Viljas utrustning över till en dragväska istället för backen. Ifall man måste gå hur långt som helst mellan ishall och parkering. Då är det inte så roligt att bära en otymplig hård plastback modell väldigt stor.

 
När laget sen var samlat för avfärd så skulle Viljas kompis och hans pappa åka själva så vi packade om så åkte de med oss istället. Jag hamnade i baksätet med Vilja och Joel medan Rickard och Janne satt fram. Tycker det är självklart att man försöker samåka så gott det bara går. Men att sitta i baksätet med två 9 (snart 10) åringar är ju bra icke-socialt. Båda fullt upptagna med sina telefoner och prat om allt som rörde dem och deras. 

 
Väl framme i Kumla tog sig Vilja in med grabbarna och hittade sin plats. #10. Själva kunde vi föräldrar gå upp till cafeterian. 9-10 föräldrar från vårt lag som pratade om allt och ingenting. En riktigt bra sammanhållning både bland spelarna och föräldrar.

Första perioden började och vi satte oss på läktaren. Kumla, en riktigt kall hall må jag säga. Men jag värmdes upp innifrån av att se Vilja spela med grabbarna, men reagerade på att hon var lite off och inte vågade gå på. Första perioden slutar 2-2.

En kort paus för spelarna innan period nummer två startade. Perioden slutar 5-3 till Kumla och spelarna fick en längre paus, med spolning av is, i omklädningsrummet för ett snabbt mellanmål också. Vi föräldrar fick värma oss i cafeterian med en kopp kaffe.

Tredje perioden startade och vi kunde åskåda en riktigt rörig periodstart. Men Vilja gjorde en riktigt bra period. Vågade dessutom vara med i närkamp om pucken vilket jag lyckades få på en kort film. Den hamnade dock bara upp på min insta-stor då den enbart var 11 sekunder lång.
Matchen slutade 7-4. Förlust för vår del, men för Vilja en erfarenhet rikare.

 
När jag hjälpte Vilja att packa ihop sina saker i grabbarna omklädningsrum så frågade ena kompisen om det var hennes första match med dem för i år och det svarade hon ja på. Snabbt därefter sa en annan kompis att det var roligt att Vilja är med dem. Många stängde in till det. Det värmde mig att höra grabbarna säga det. 

 
Vilja fick duscha i ett eget omklädningsrum, vilket uppskattas då Vilja är ensam tjej. Ibland missas den informationen och Vilja får ibland skippa duschen och byta om på en toalett i korridoren. 

Sakta rullade vi hemåt. Vilja och Joel pratade om allt möjligt på vägen och det glädjer mig riktigt mycket. Tillsammans kom de överens om att vi skulle stanna i Örebro och äta på McDonalds. Där vi sen fick sällskap av en till lagkompis och hans föräldrar.

Det var skönt att komma hem till sin egna ishall. Vi tackade Joel och Janne för idag och åkte hem. Hämtade hem Meja och Ninja som hade haft det riktigt bra hos sin mormor. Nu äter tjejerna kvällsmat och Rickard har även hunnit med att veckohandla.

Ikväll stupar jag i säng tidigt. Tacksam och fylld av kärlek ♥
 

Cookies in a Jar

På nyårsafton kom min syster med barn och min mamma hit på middag, raker och firande i barnvänlig ton. Mamma hade med sig en stor bukett med lila tulpaen. Som jag älskar tulpaner, och lila är dem bästa. 

Linn däremot hade med sig en annorlunda present. Nämligen två stycken olika Cookies in a Jar. Det är alltså en burk som innehåller rätt mängd av alla torrvaror en viss speciell kaka. Så som ägg, vatten/mjölk och smör får man tillsätta själv. Jag har aldrig fått en sån burk tidigare och jag tyckte ju dessutom att burkarna var väldigt fina, när man ser lager på lager.
 
Igår bakade jag den ena kakan, brownies. Ninja ville ändå ha något att göra medan hon väntade på att Meja och Viljas basketträning skulle börja. Så vi tillsatte allt som behövdes utöver innehållet i burken och fick ihop en riktigt bra kaka i ugnen. Tyvärr var den inte färdig när Ninja åkte iväg med Rickard till baksetträningen. Så den fick stå och gott till sig tills de kom hem igen.

 
Och visst blev kakan god. Mycket chokladsmak blandat med salt. En perfekt kombo om ni frågar mig!

 
Nu är ju nackdelen att jag bara bakade denna rakt upp och ner utan anledning. För då är jag så svag så jag går och tar en bit lite nu och då. Vilket inte är så bra i längden.

Nu har jag en burk kvar, jordnötskakor. Men den kanske jag ska baka ut när jag får främmande nästa gång. Annars kan det nog lätt bli att det blir för mycket av det goda för oss här hemma!

Nu lite eftermiddagskaffe och en liten bit kaka. Jag har ju trots allt tränat idag!
 

Två hål i väggen

Och när jag säger dessa ord så tänker jag genast på Vattenfalls reklam i början på 1990-talet. Varför just det har fastnat vet jag inte, med tanke på att jag var ju ganska så liten i början på nittiotalet. 

Hur som.. 

Just nu pågår en åtgärd på våran fasad i vårt hyreshus. Exakt vad de gör vet jag inte, men de förankrar tegelväggen på något vis i någonting därbakom i alla fall. Så mycket har jag koll på. Det roliga i det hela är att Rickard och hans firma (PEAB) var med och räknade på detta jobb som fastighetsbolaget hade ute på räkning, men fick ju såklart inte jobbet. 

Så i höstas började de med fasaden på vår baksida. Det tog sin lilla tid att ta sig runt huset, då den innehåller en hel del trappuppgångar. Men så i fredags så kom de till slut till vår framtida. Sidan där vi har badrum, Viljas sovrum, vardagsrummet och så vårt sovrum. Jag hade inte lyckats dra upp rullgardinen på morgonen (därmed inte bäddat sängen heller) Så jag passade på att bädda sängen och vika tvätt där inne medan jag hörde att de höll på vid Viljas fönster. Det var som tur var bara jag och Ninja hemma. 

Men så går jag iväg för att sortera in kläderna i Meja och Ninjas lådor när jag hör hur en borrmaskin låter på ett vis och sen helt plötsligt på ett annat vis. Och så lät det lika dant en gång till. Så jag gick in i vårt sovrum och tittade på väggen och upptäckte att killen som borrade på utsidan hade borrat hål rakt in i vårt sovrum. Två hål. Bara sådär.



 

Fick lite panik och öppnade fönstret i vardagsrummet och bad lite lätt om ursäkt för att jag störde dem men de hade lyckats borra hål i min vägg. Det var 4 yngre killar och en äldre kille. Varvid den äldre killen ville komma in och inspektera hur det hade blivit. Och så passade han på att mäta lite mera både i Viljas rum och i vardagsrummet. Kvar på utsidan stod dessa 4 yngre killar och gjorde ingenting. I en kvart stod de utanför och tittade med jämna mellanrum in. Jag satt ju då vid datorn så jag såg ju lite hur de tittade också. Men så packade dem ihop och åkte. Halv tre. Långt innan deras arbetsdag förmodligen var slut. 

Under den tiden hade jag i ren panik och hysteriska skratt hunnit ringa Rickard för att tala om att vi har två hål i väggen. Han i sin tur, som känner killen som äger firman, ringer upp honom för att ifrågasätta hur vi ska gå vidare med detta nu. Vi fick till svar att vi skulle kolla upp vad vår tapet hette och mäta hur stor väggen var som hade blivit förstörd och sedan återkomma till honom.

Helgen gick. Utifrån var det fortfarande hål i väggen. Företaget hade alltså inte murat igen hålet innan de gick på ledighet i två dagar. Men mig då och två öppna (även om det var små) hål i väggen. Inte så schysst kanske!
Men i måndags förmiddag så stod två av killarna från fredagens olycka/incident och murade igen hålet som hade blivit på väggen. Kanske ska vara glad att det inte var snöstorm under helgen så det kommit in någon fukt i väggen eftersom det då var öppet hela vägen in till vårt sovrum. 

Men så skulle vi ju kolla upp det där med tapeten. En tapet vi inte har någon våd kvar i och med att vi valde en utgående modell när vi valde att piffa upp vårt sovrum så sent som i september/oktober. Och inte heller den tapet som fastighetsbolaget använde sig av för 5 år sedan när lägenheten blev renoverad. 

Så vi fick helt enkelt åka till färgbolaget, som firman använde sig av, och leta en ny tapet. Vilket jag tyckte var lite synd eftersom jag blev så pass nöjd med sovrummet. Men jag tror jag hittade en snarlik tapet som den jag har uppsatt nu. Dock var det beställningsvara på den nyansen jag ville ha, men det är inte så noga när de kommer. Bara de kommer och renoverar upp väggen kan jag tycka.

 
Jag bad även Rickard att ringa till fastighetsbolaget och meddela att företaget hade borrat hål genom väggen och att det skulle tapetserats om genom ett måleriföretag som firman använder sig av (vilket inte är samma firma som fastighetsbolaget använder)..

Så jag får snällt fortsätta tänka på den där reklamen från nittiotalet och sura över att min fina, fina vägg är förstörd för en stund!