De trotsar och håller ihop!
De håller ihop. Får den ena utbrott så får den andre utbrott. Allt för att hålla ihop. Det är något med syskonkärlek va?! Det är så underbart att se att de tar hand om varandra. De är måna om varandra.
Tyvärr gör det bara att utbrotten är dubbelt så jobbiga för mig. Trots är inget att leka med. Ska trotsen dessutom sitta i hela tiden då deras "trotsåldrar" går i varandra?
Till slut rinner det bara tårar från mina kinder. Jag låter de vara. De får skrika. Kasta leksaker. Jag tittar bara på. Låter deras utbrott gå över av sig själv. Utan att jag ens öppnar munnen. Bara tittar på.
För jag vet till slut inte hur jag ska hantera det. Hur gör man?
Det är tufft. Speciellt eftersom utbrotten enbart verkar komma när jag är ensam hemma med alla tjejer.
Idag. Allt jag ville var att de skulle städa på sitt rum så jag kunde få dammsuga. Därefter skulle vi åka till en lekpark och leka. Köpa plättar till lunch (eftersom de ÄLSKAR plättar med sylt och grädde..) Allt för att våran dag (som började jätte bra) skulle fortsätta vara så bra hela dagen.
Men det gick fel. Skulle aldrig bett dem städa rummet. Skulle bitit ihop och gjort det själv. Så känns det. Även om det är deras "uppgift" att städa rummet om jag ber dem att göra det (uppgift på ett barna-vis eftersom de städar fint på dagis utan problem...) Skyller morgonens utbrott på mig själv. Straffar mig själv.
Jag tar nya tag. Åker iväg med tjejerna fast jag anser att det är fel (jag belönar ju dem med något roligt ändå, trots att de fått utbrott och egentligen kanske inte "förtjänar" att hitta på en massa skojiga saker). Men jag vet inte annars vad jag ska göra! Vill helst inte bara sitta här...
Hur hanterar/hanterade ni trotsen? Tips mottages mer än gärna!
Bästa vänner! Syskon för alltid!
♥♥♥
skriven
usch vad jobbigt =( vi har bara ett trots barn o fullt upp med hans perioder. Jag skickar dig en kram. jag har noll råd att ge. Vi lär oss hantera trotsen från dag till dag. när vi tror att vi "hanterar" det okej, då kommer han in i någon annan knasig period haha. barna di barna :) men som jag läsate förut så SKA ju barn trotsa. det är helt normalt för deras framtida utveckling. (det här vet ju du redan!)
"Men det är alltså inte vi föräldrar som gjort något fel när barnet plötsligt tvärvägrar till allt och bär sig illa åt. Och det är inget fel på barnet utan det är precis som det ska vara"
jag skickar styrke kramar