Söndagslistan

 
Hälsa: "Efter veckans släpp av beslut så känner jag mig en aningens harmonisk. Minder stressad och mer glad utåt. Tyngden som släppte från axlarna var väldigt behövligt. Jag är inte helt pigg i kropp och knopp ännu, men jag är på god väg."

Träning: "Jag kom iväg till gymmet två gånger. Ett benpass med Malin och ett armpass alldeles själv. Jag känner mig stark. Fast det är en lång resa jag har framför mig för att komma ikapp där jag en gång var."

Familjeliv: "Mycket uppdelat denna vecka. Rickard som jobbade och var på möte men gårdagsförmiddagen (finns att läsa här) gav oss så mycket att det täckte upp hela veckans behov."

Sportsligt: "Hockey, fotboll, basket och så Mejas nya sport; handboll. Kul med nytt och en lycklig Meja. Vi knåpar våra dagar så går det ihop sig bra ändå."

Egoboost: "Hemmakväll med tjejerna och Malin i fredags. ite vin, tacos och idol. Precis en fredagskväll i min smak."

Veckans inköp: "En ny cykel till mig. Förlust av cykeln kändes så onödig. Även om hösten och vintern är på intåg så var det rea på cyklar och jag kan cykla alla dessa fina höstdagar, tillsammans med barnen. Det blev en premiärtur med tjejerna i fredags efter skolan."

Nedräkning: "4 vardagar kvar på den femte dagen åker vi. Ska bli riktigt skönt med en kort paus precis innan allt nytt ska börja. Men jag tror faktiskt att tjejerna längtar mest. 4 vardagar kvar tills farmor hämtar dem i skolan."
 

Lekparkshäng

Gårdagskvällen med min kusin gav mig en aningens huvudvärk när jag vaknade imorse. Dessutom en smygande träningsvärk i mina armar efter gårdagen armpass på gymmet. Ingen vidare start på morgonen med andra ord.

Men det rätade till sig riktigt bra ändå till slut. Tjejerna kom in och frågade om jag ville följa med dem till den nya lekparken i vårt område. Den ligger i skogen och jag vill inte att barnen är ensamma där. Så jag klädde på mig och tog med en kopp kaffe. 

 
Det kändes skönt att ha en ledig lördag med barnen. Jag åkte linbana med barnen i knät. Jag klättrade upp i den nya rutschkanan och åkte ner. Kan upplysa att man inte glider så bra med jeans. Men tjejernas tjöt av skratt och det värmde mig hela vägen in i hjärtat. Vilket behövdes eftersom det blåser väldigt mycket här hemma. Rickard skjutsade fart på tjejerna i linbanan och klättrade med tjejerna i klätterställningen. 

 
Jag är tacksam över att tjejerna har sina vänner här nära. 

 
Efter en timme i blåsten och leken så valde vi att ta oss hem igen. Lekparken är ju inte helt färdig, så vi får ta oss dit allt eftersom. Kaffet var slut ändå och kläderna var sandiga. 

Nu har vi ätit lunch och ska bege oss iväg för att köpa lördagsgodis!
Eftermiddagen och kvällen spenderas killfritt då Rickard åker iväg med vänner. Jag och tjejerna ska ta oss in till deras tränares basketmatch klockan fem. Sen blir det mys hemma i soffan!

Ledig lördag när den är som bäst!
 

Det är min tur nu, vinden har vänt

När man bubblar av lycka och har en känsla av att allt snart är klart.

 
Vinden har vänt och det är min tur nu.

Idag har jag skrivit på tjänstledighetspapper från mitt jobb. Ett jobb som jag inte kunnat arbetat 100% på sedan två år tillbaka. Ett jobb som inte alls har hjälpt mig att komma tillbaka till arbetslivet 100%. Det har tagit riktigt hårt på mig. Jag har kämpat med olika läkare och mottagningar men fortfarande utan resultat, vilket har gjort att min arbetsgivare inte har kunnat hantera min situation rätt. Eller velat hanterat min situation rätt. Vilket i sin tur har varit riktigt psykiskt påfrestande alldeles för många dagar.

Men idag har jag även skrivit på anställningspapper hos ASSA ABLOY. En visstidsanställning som produktionsplanerare för ASSA OEM. En tjänst som jag blev tipsad om via min nyfunna vän Anna. Jag sökte, fick komma in intervju och fick tjänsten. Allt faktiskt väldigt fort. Och med en arbetsstart redan 1 oktober. 

Jag ska kastas in i en verksamhet som jag absolut inte har någon som helst erfarenhet av. Det gör mig riktigt redo för jobbet. Jag ser fram emot att lära mig så mycket jag bara kan på den tid jag får. Det är bara satt fram till sista juni nästa år och i dagens läge vet jag inte ens om det finns chans till förlängning. Men jag vet ju en sak. Jag har en ny erfarenhet att skriva på mitt CV. 

Jag dammar av min engelska och sätter på min sociala förmåga. Redo att jobba 100% från dag ett. 
Ni anar inte hur mycket jag bubblar av lycka. Att kunna gå till ett jobb (där jag dessutom är väldigt efterlängtad) och kunna göra det jag ska. Till 100%. Jag har väntat på det i två års tid. Sen mina leder blev sjuka helt enkelt. Och nu får jag min chans. 

En lättnad inom mig och en lycka som faktiskt är obeskrivlig. Jag tänker sikta mot stjärnorna och då når jag trädtopparna. Jag är redo! Önska mig lycka till ❤