MarieHeikkilä

Likt varje nyår ser jag tillbaka på det gångna året och funderar på både det ena och det andra. Både med- och motgångar jag har kantats med detta år också. Men jag är nöjd. År 2019, med lite sprickor här och där blev ändå bra. 

Jag tänker, liksom förra året, att jag avger inga nyårslöften om att börja äta hälsosammare, träna betydligt mer och så vidare. Däremot tänker jag lova mig själv att faktiskt tänka mer på mig själv. Det har blivit alldeles för lite av det på sistonde. Jag lägger alldeles för mycket fokus på att alla andra ska ha det bra och jag säger sällan nej utan ställer upp i vått och torrt på allt och alla. Så ofta att jag glömmer mig själv. Även om jag nu vet att både kost och träning skulle göra mig gott så är det inget jag lovar. Men helt klart ska jag försöka.

Jag ringer in det nya året tillsammans med min lilla familj. God middag, bubbel i glaset och förhoppningsvis lyckas vi ta oss in till stan och kika på fyrverkerierna. Fast det beror ju på hur trötta barnen är. Och jag själv också för den delen. 

Ett nytt decenier väntar. Oskrivet. Och jag ska nu fylla det med ord.