Vi fyller 7 år tillsammans

Idag fyller jag och min blogg sju hela år tillsammans. Tänk vilken resa vi gjort. 

Det är ju nästan värt att firas i alla fall. Kanske blir det ett bubbel strax när tjejerna har blivit nattade.

Vägen med bloggen har inte alltid varit så himla rak. Ibland stannar orden kvar bättre i mitt huvud och jag får inte ut dem. Varken i ett tomt dokument på datorn eller i ett skrivblock vart jag nu än är. Det tar liksom stopp! Vissa läsare har valt att vända det jag skriver till något helt annat och fått det emot mig på något vis.

Men under sju år så har jag hunnit med en hel del i bloggen. Och mer kommer det förmodligen att bli också. För ännu känner jag mig inte redo att ge upp min tid som bloggare.

Bloggen har även varit kantad av en mängder med kommentarer. Men jag har faktiskt 26 icke godkända kommentarer liggandes som jag anser inte är lämpliga att publicera. Men de ligger kvar som icke godkända ifall det är något jag måste gå vidare med. Jag är dock väldigt tacksam över de få fina kommentarer som jag faktiskt får här i bloggen. Få men väldigt fina!

Och återigen så har orden tagit stopp. På något vis kändes det som om inlägget skulle bli väldigt lång när jag satt i bilen på väg hem från Viljas hockeyträning och funderade. Men nej, det blir inte bättre än så här idag!
♥♥♥

Jag riktar ett stort tack till er läsare för att ni är med mig på denna resa!
Vi lyfter glaset och säger grattis till mig och min blogg på vår 7årsdag!
 

Det går framåt i alla fall

Gårdagens besök hos läkaren i Västerås gav mig lite hopp om framtiden. En liten ljusning. Men sen om det bara är en chansning eller om det är diagnos, det får ju tiden utvisa. Än så länge så går jag bara runt och försöker greppa i varje halmstrå som finns utefter mig. Tänker att jag griper tag och hoppas på att den ska hålla mig på fötter. Hittills har jag tappat fotfästet och ramla några steg bakåt. Men samtidigt så går jag ju framåt till nästa halmstrå. Allt för att få må bra. Få veta anledningen. Jag ska komma dit. Snart.

 
Ett återbesök på tisdag hos läkaren för att lämna ett bindvävsprov (tror jag det hette). Det provet ska sen skickas till Uppsala innan läkaren kan få svar på det. Dessutom försöka dokumentera när mina leder är svullna, vilket de är väldigt sällan. Och ringa och boka en akuttid så fort mina besvär ligger högt i skov. Det är ju kanske nackdelen när man söker vård i en annan stad. Men vad ska man göra när vården i ens egna stad inte hjälper?

Det bästa med att åka till en annan stad är att man får unna sig något extra. Som igår blev det två koppar kaffe från Starbucks. En innan läkarbesöket för att minska min nervositet och en kopp efter lunchen. Dessutom fick jag ett par riktigt fina örhängen av Rickard i gåva (syns lite på bilden i alla fall), då jag varit duktig hos doktorn. Börjar nog bli skapligt dyrt för honom om mina läkarbesök ska bli oftare dessutom. 

Imorgon väntas läkarbesök i Stockholm hos min ortoped. Se vad hon har för tankar i och med att nervhastighetsutredningen inte visade några avvikelser i nerver eller muskler i underarmen. Dock fick jag en tokig tid; klockan 14.00. Men min syster är så snäll och tar med sig tjejerna hem från skolan när hon slutar imorgon, för det lär ju vara hopplöst att komma ut från centrala Stockholm runt 15.00-15.30 imorgon. Men jag hoppas vi kommer hem i skaplig tid. Vilja har hockeyträning, men ibland måste jag låta hälsan gå före. Hinner vi så hinner vi. 

Så jag fortsätter försöka greppa tag i halmstråna efter vägen så får vi se vart jag får fäste. Har gått in på min 12.te vecka som sjukskriven och blir inte bättre. Men vi fortsätter väl räkna veckorna här hemma ett tag till då!
 

En mamma-Meja eftermiddag

Meja var absolut inte sugen att följa med till ishallen och titta på när Vilja hade hockeyträning, men det ville Ninja. Själv ville jag åka till Åsby Hem och Trädgård och strosa runt då de hade kvällsöppet, det ville Meja gärna följa med på. Så vi tog med oss mormorn och åkte iväg.

 
Det var riktigt mysigt att strosa runt där inne med lite julmys dessutom. Meja var riktigt nöjd hon också. Nu blev det inget större inköp där idag. Men en julkula (som ska hänga i sovrumsfönstret), fyra små plastkrukor så jag kan ta skott från pelargonerna i köket och såklart lite blomjord också. Och eftersom vi var där under deras speciella öppettid 18.00-20.00 så fick jag 20% rabatt på mitt köp. Så det kändes bra när jag gick därifrån!

 
Men innan vi gick passade mormorn på att ta ett kort på mig och Meja tillsammans vid den riktigt ståtliga påfågeln som de har uppställt bland alla juldekorationer. Tjusigt!

Vi hamnde sen en snabbis på Jula här hemma i vår stad. Mormorn köpte sig en ljusstake innan vi for in till Rusta. Jag var på jakt efter sängkläder till tjejerna, men tyvärr så var det jag ville ha slut. Då tappade jag suget och ville inte ha något alls. Meja hittade dock tre stycken renar i olika färger som hon så gärna ville köpa till henne och sina två systrar. Omtänksamt! Så de tog mormorn och betalade. 10 kronor styck.

Vid utgången fanns en riktigt stor jultomte som Meja ville ta kort vid. Tänk att ha dem hemma på uteplatsen?! 

 
Sen tog vi en snabbmiddag på Sibylla (varsin barnmeny med pannkaka) innan vi sen begav oss hem igen. Nu ligger Meja nedbäddad. Duscha hann hon också med trots att vi kom hem lite sen!

Det var riktigt mysigt att bara ha en eftermiddag med Meja sådär. Bara hon och jag. Ja och så mormorn förstås. Det händer inte ofta att jag har Meja ensam då hon gärna gör allt Vilja gör i vanliga fall. På så vis hamnar ofta Ninja lite utanför. Men att bara få rå om Meja, hålla henne i handen och skämma bort henne med tid. Det var nog precis vad både jag och Meja behövde ♥