Älskade Meja

 
Det blir inte alltid som man tänkt sig. En alldeles fantastisk liten semestertripp tillsammans med barnen och deras pappa slutade kanske inte så jätte bra. Inte för Meja i alla fall. Men vilken tjej jag har.

Hon lekte så glatt med sina syskon i lekrummet på färjan när hon sen kom och gnydde lite om att hon hade gjort illa fingret när hon lekte. I leken hade hon ramlat och fått fingret under nån viss madrass och hopp-grej. Jag förstod inte alls vad hon menade. Men hon satt en stund innan hon gick iväg och lekte igen. Klockan var då strax innan halv elva.

Efter vi hade ätit lunch så gick vi ner till receptionen för att be om att få träffa en sjukvårdare. Meja var då väldigt svullen och hon vägrade att röra fingret. Och just där och då känner man sig så dum som absolut inte har någon alvedon i handväskan till barnen. Men sjukvårdaren var upptagen och inte ens en alvedon kunde vi få till Meja. Men en påse med is fick vi i alla fall. 

Handen blev mer och mer svullen under resan och aldrig har jag någonsin tyckt att en hemresa från Åland, på dagtid, har tagit sån lång tid. Men Meja somnade i bilen och bilfärden hem från Stockholm gick hur smidig som helst. Och vi kunde till slut komma in på akuten hemma på vårt egna sjukhus.

Väl där gick det mesta fort. Allt förutom tiden för att bli gipsad, då fingret var brutet. In i ett undersökningsrum fort, läkaren kom riktigt fort, iväg på röntgen och sen tillbaka till ortopeden. Väl där gick det fort att träffa läkaren igen men sen tog det tid. Nästan 1.5 timme fick vi vänta i korridoren på att Meja skulle få bli gipsad. Dessutom slutade med att läkaren kom och gipsade Mejas hand så hon skulle få åka hem. Då hade klockan redan passerat 22. Tur att Meja sov i bilen på vägen från Stockholm, så hon var inte så jätte trött.

Nu ska Meja gå med gips till ungefär onsdag vecka 30 då hon skulle få tid för återbesök med en ny röntgen. Då får vi se om det har läkt bra och om hon behöver nytt gips i 3-4 veckor till. Jag håller tummarna för att hon slipper. Men hon har ont. 

Men att gå i nästan 12 timmar med ett brutet finger fritt utan att gnälla, grina eller klaga. Vilken kämpe jag har! På både gott och ont. Älskade Meja.. Du är min hjälte ♥
 

Femte sjukan

Igår pratade jag med personalen på Ninjas förskola och en förälder till Ninjas kompis. Fick då veta att det gick något som hette Femte sjukan. Och när jag förklarade för dem hur Meja var, så var de båda väldigt överens om att det är nog det Meja har. Symtomen stämmer in på Meja med hennes röda svullna kinder.

 
Jag ringde ner till vårdcentralen nu på morgonen och blev uppringd av en väldigt trevlig sköterska. Förklarade Mejas historik (läkarbesök, halsfluss och symtom) och hon konstaterade över telefon att Meja har Femte sjukan. En annan elev från samma skola hade varit nere tidigare i veckan och fått det konstaterat. Att ta ett blodprov var helt onödigt och plågsamt för Meja, så det behövde vi inte. Sjukdomen finns med andra ord i skolan. 

Såhär skriver 1177.se om sjukdomen:

Allmänt

Femte sjukan är en virussjukdom som är vanligast hos barn i skolåldern, men även vuxna kan få den. Den smittar via till exempel hostningar och nysningar. Sjukdomen är oftast lindrig, men om man är gravid kan fostret i ovanliga fall bli smittat och i sällsynta fall bli sjukt. Om man har nedsatt immunförsvar kan femte sjukan orsaka allvarlig blodbrist. Detsamma gäller vid vissa ovanliga blodsjukdomar. Ett typiskt symtom hos barn är ett rodnat utslag medan vuxna ofta får ledvärk.

Symtom

Femte sjukan börjar ofta med en allmän sjukdomskänsla och trötthet, ibland med feber och värk i kroppen. Magbesvär som illamående, ont i magen och diarré kan också förekomma. Det typiska symtomet hos barn är ett rodnat utslag på kinderna, som efter några dagar kan sprida sig till framför allt på armarnas och benens utsidor. Utslagen kan forma ett typiskt girlangliknande mönster och brukar finnas kvar i cirka en vecka. En del barn får ont i lederna. En del barn har sjukdomen utan några symtom alls men kan ändå smitta andra. 


Nu är det ju så att man smittar innan symtomen har brytit ut. Så det innebär att Meja är smittfri. Feber kan komma och gå i två veckor. Meja har ju ingen feber överhuvudtaget. Det hade hon inte ens när hon hade halsfluss tidigare. Knepigt sådär. Men hur som så är Meja smittfri även om hennes rodnad på kinderna finns kvar. 

Men tyvärr i det hela så får ju Meja vara hemma imorgon också då hon äter penicillin för halsflussen. För att den inte ska smitta. Så nu ska jag sätta mig och knåpa ihop ett mejl till Mejas fröken. Jag svänger förbi skolan imorgon och lämnar in hennes läxa så när hon kommer tillbaka på fredag så får hon den nya läxan.

För vuxna är sjukdomen mer diffus så det gäller att hålla lite koll på sig själv nu också. Och så klart systrarna Vilja och Ninja också! 

Nu ska jag återgå till tvätten medan Meja ligger i soffan och tittar tv. Hon är skapligt rastlös här hemma. Stackarn!

 

Hur är det ens möjligt?

Meja har de senaste dagarna varit väldigt rosig om kinderna. Imose när hon klev upp ur sängen så reagerade både jag och maken på att hon var väldigt röd, hela vägen upp till ögonen, över näsan och väldigt svullen om kinderna. Nog för att Meja har knosiga kinder i vanliga fall. Men både jag och maken blev oroliga. 
Han ringde vårdcentralen så fort telefontiden öppnade och Meja fick sedan läkartid klockan två idag.


(bilden är tagen samma dag hon opererade bort sina halsmandlar)
 
Jag förklarade för läkaren hur allt var med Meja. Han frågade i sin tur om hon hade ont i öronen eller halsen. Vilket hon inte har enligt henne själv. Ingen feber heller för den delen. Jag förklarade att Meja opererat bort sina halsmandlar i november och att hon enbart är snorig just nu (det är väl de flesta barnen just nu.)

Men han ville ändå kolla hennes öron, vilket såg riktigt fina ut änså. Han passade på att titta i halsen också. Den var också jätte fin enligt läkaren. Men så ville ha överlägga med en kollega. Hans kollega tyckte i sin tur att Meja skulle ta halsprov på streptokocker. Vilket bara va för att "ha gjort något med henne" typ då inget stämde in på hennes rosiga kinder. Så vi for iväg till labbet och tog ett halsprov. Tjejen som tog provet sa också att Mejas hals var fin ändå. Provsvaret skulle dröja cirka 10 minuter. 

Läkaren kom ut från sitt rum. Skulle gå till labb och dubbelkolla en sak bara. Direkt från labb till hans kollega igen. Och sen tillbaka till oss. Meja har positiv streptokocker. IGEN! Hur är det ens möjligt när hon har opererat bort sina halsmandlar för 2 månader sen? Kåvepenin är nu uthämtat och Meja måste stanna hemma i 3 dagar. Helt galet. Hon känner sig inte alls sjuk, förutom snoriga näsan då. Pigg och glad ändå. Läkaren, hans kollega och de på labbet är alla förvånade över det positiva provet. Jag med!

Någon som varit med om detta tidigare?

Så nu får Meja vila upp sig istället för att träna hockey de närmsta dagarna. Förhoppningsvis är hon på isen på lördag när hon är kallad till match i Stockholm. Så för min del blir det vård av barn de kommande tre dagarna, känns skit. Men ingen annan kan/vill ju ta Meja dessa dagar. Inte ens mamma, som i vanliga fall struntar i om barnan är sjuka, vill komma hem till oss idag och äta middag. Jag får leverera matlåda helt enkelt. 

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och ta mig till förskolan för att hämta upp Ninja. Vilja är på väg hem från skolan själv så henne väntar jag in först.