Soon to be 9 år

Det här med att tiden går fort när man får barn. Det stämmer. För på lördag får vi smyga in till denna tjej och sjunga ja må hon leva, på hennes 9 årsdag.

 
Jag och Rickard är äntligen överens om vad vi ska köpa till henne. Tänk så svårt det blir ju äldre barnen blir. Vi får ta oss en tripp till den butiken på fredag och inhandla det lite snabbt. Om inte han nu hinner svänga förbi där under morgondagen.

Meja har kalas för vänner och släkt på lördag. Har totalt missat att skicka ut inbjudan till det kalaset, men kusiner och de närmsta vännerna kommer i alla fall och det är huvudsaken!
På söndagen har hon kalas i bowlinghallen för sina vänner från skolan. Bara några stycken i och för sig. Men det är ju dem hon umgås med.

Meja har ju sin lilla (skapligt långa) önskelista och när Anna frågade henne igår vad hon skulle önska sig i julklapp sen så var svaret ganska enkelt; "det jag inte får när jag fyller år."

Hon är klok min Meja. Och snart är hon 9 år. 
 

Hennes första match

Efter endast 3 träningar i ryggen så bytte hon idag om och gick ut och spelade sin allra första handbollsmatch.

 
Det väntades 4 matcher för Meja och hennes lag idag. Som Meja dessutom har längtat. Klockan 9 var det matchstart och Meja gick ut och gjorde en riktigt bra insats. Som jag njöt av lycka. Och lyckan jag såg i henne när hon spelade. Hon verkar trivas bra med både sporten och lagkamraterna. Och tränaren gör ett riktigt bra jobb med tjejerna.

Match nummer tre bytte Meja tröja och ställde sig i mål. Jag var väldigt nervös, men hon gjorde ett riktigt bra jobb och släppte endast in 3 mål på hela matchen. Som hon njöt i målet också. 

 
Det var en trött men lycklig Meja som bytte om efter förmiddagens matcher. Och en trött mamma också efter allt hejande och skrikandes. Hela familjen var så stolt över våran Meja.

Att sen få åka hem till Mummi och Ukki och äta tacos till söndagslunch var helt klart något vi alla njöt av. Att få komma till ett dukat bord. Meja fick matkoma och var helt klart både mätt och trött efter lunchen.

Nu laddar vi om för träning på tisdag, sen får vi se när hon spelar match nästa gång! Kul är det i alla fall! För både Meja och oss andra!
 

Finslipar lite på mamma-cv't

Det här med att vara en aktiv mamma är något jag älskar. Kanske för att jag älskar att mina barn är aktiva. Men självklart så kan även jag sucka och stöna inför alla dessa saker barnen ska iväg på hela tiden. 

Mitt mamma-cv är inte så jätte avancerat egentligen. Mesta dels innebär det olika befattningar. Och från och med idag lägger jag till ytterligare en befattning; handbolls-mamma.

För idag beträdde nämligen Meja Gökstens flickor 09's handbollsträning. En träning hon gjorde riktigt bra och fick dessutom bra beröm av både en annan mamma på läktaren och så tränaren såklart. Med tanke på att Meja är totalt nybörjare. Men hon visste snabbt sin plats i gänget och kunde därför även ta bra egna initiativ och driva på framåt under träningen. Hon älskade det!

 
Det var en riktigt svettig men lycklig Meja som kom hemcyklades från träningen (då hon cyklade dit direkt från skolan med sin klasskompis som redan tränar i laget.) Dessutom redan fast besluten på att träna hårt och mycket, både på kommande träningar och träna hemma. Därav kan hon få följa med på en cup som är planerad första helgen i januari 2019. Den ville hon så gärna följa med på. Men med tanke på att de enbart tränar en gång i veckan så får hon träna en hel del hemma själv också.  

Så förutom mamma så är jag så mycket mer.. En sport-mamma är jag tydligen (jag som aldrig sportat tidigare i mitt liv). Nuvarande befattningar inom sporten är följande;
Hockeymamma
Basketmamma
Fotbollsmamma
och nu då Handbollsmamma.

Note-to-self; Meja behöver nya träningsskor (nej, hon tränar inte i dem hon har på bilden) 
Någon som har tips på bra träningsskor som passar att spela handboll i?  Hälsningar mamman med noll koll på sånt.

Imorgon fortsätter mammalivet med aktiva barn. Då ska pusslet fixas och alla ska bli nöjda!
Trevlig kväll på er!