Zumba
Där och då visste jag inte vad jag tänkte..
Det var med skräckblandad förtjusning som jag bytte om och styrde bilen mot Hällby för att dansa Zumba. Det är ju typ 3 elle kanske 4 år sen jag dansade Zumba för första och sista gången. Tills idag.
Första gången var gratis, som en Prova-på-gång. Så jag genomförde passet, med skratt, panik, smidighet, mindre smidighet och glädje. 60 minuter väldigt intensiv dans var inte riktigt vad min kropp är van vid (på tok för länge sen man rockade på dansgolvet på en krog).
Men så snart passet var klart så flödade endorfinerna så mycket genom kroppen så på vägen hem blev det riktigt bra och hög musik i bilen. Tur att jag åkte själv.
Jag summerar timmen som sjukt jobbig och rolig. Tydligen så rolig att jag köpte mig ett Klippkort med 10 gånger på. Det ska förhoppningsvis sporra mig till att fortsätta. Så nu ser jag fram emot några måndagar framöver så jag får dansa lite. Kom igen, det blir kul!
Första gången var gratis, som en Prova-på-gång. Så jag genomförde passet, med skratt, panik, smidighet, mindre smidighet och glädje. 60 minuter väldigt intensiv dans var inte riktigt vad min kropp är van vid (på tok för länge sen man rockade på dansgolvet på en krog).
Men så snart passet var klart så flödade endorfinerna så mycket genom kroppen så på vägen hem blev det riktigt bra och hög musik i bilen. Tur att jag åkte själv.
Jag summerar timmen som sjukt jobbig och rolig. Tydligen så rolig att jag köpte mig ett Klippkort med 10 gånger på. Det ska förhoppningsvis sporra mig till att fortsätta. Så nu ser jag fram emot några måndagar framöver så jag får dansa lite. Kom igen, det blir kul!