MarieHeikkilä

När man lagom står i dörren färdig för att dra ner handtaget för att gå till jobbet, och Vilja blir dålig. Den paniken.. Meja och Ninja flydde fältet ner till bilen där Rickard stod redo och väntade på oss andra. Snabbt av med alla kläder och bädda ner Vilja i sängen igen. Stressen över att behöva sjukanmäla Vilja och själv försöka komma på att anmäla vård av barn mitt i allt. Men jag behövde inte det, för Rickard kom hem efter lämnat Meja och Ninja i skolan. Själv fick jag köra mamma till jobbet och sen åka till jobbet och jobba mina två timmar. Hem och bya av Rickard. Vilja mådde dock hur bra som helst så man blir lite frustrerad. Magsjuk eller inte ungefär? En olycka och sen vara som vanligt. Och äta som vanligt direkt.

Men mitt i allt så lyckades jag och Rickard boka en resa till Spanien. Avresedag den 2 april. Så lagom under påsklovet får tjejerna vara hos farmor och farfar medan vi två får göra det vi skulle gjort för 10 år sedan. Resa utomlands. Vilja är ju anledningen till att de planderna lades på hyllan, men det ångrar vi ju inte en sekund. Vi tar nya tag i våra drömmar, nu.

Men så åkte Rickard iväg till jobbet. Men han skulle svänga förbi skolan för att meddela Meja (som behöver tydliga instruktioner) om att hon skulle hämta med sig Ninja till basketträningen. Men den informationen fick han inte delge Meja då hon själv hade ramlat ner från en lekställning på rasten och slagit i huvudet i den hårda sanden som delvis var isad också. Så besök hos skolsköterskan och en rekomendation om att åka hem och vila, för att förhoppningsvis ingen hjälnskakning skulle ha uppstått. Så kom Rickard hem med Meja istället.

Nu stod jag hemma med tvätten och hade två krassliga barn, varav den ena inte var krasslig längre och den andra senare blev bättre, dvs ingen hjärnskakning.

Vid tolv fick jag lov att åka iväg och rasta hundarna. Tjejerna låg nedbäddade i soffan och tittade på OS. Så passade jag på att hämta hem Ninja från skolan när hon egentligen slutade. Kvart i ett.

3 pigga barn hemma. Vilja åt som om ingenting hade hänt under morgonen, men här gäller 48 timmar i alla fall. För säkerhetens skull.

Under eftermiddagen fick jag samtal från hudmottagningen, då jag har en tid dit nästa vecka, att de hade fått återbud på kvällstiden så jag fick den om jag kunde. Läkartid 18.20 var ju nästan bra. Redo, fick jag med mig Rickard, då mamma snällt nog kom och vaktade tjejerna. Och det var nog jäkligt bra att han var med.

Min hudförändning på foten rekomenderades tas bort direkt. Kanske är det inget, men en av hundratusen eller vad hon nu sa är något. Men jag var allt annat än mentalt förberedd för ett mindre ingrepp.

Läkaren sa dock att jag kunde få komma tillbaka om en till två veckor, men Rickard sa åt henne att ta bort den direkt då jag förmodligen hade blivit helt knäckt av att gå och vänta på den tiden också. För en operation blir jag aldrig mentalt redo för så. Det gjorde lite ont trots lokalbedövning. Men det var nog mest obehaget ändå som var det värsta. Och efteråt gjorde det skitont.

Nu valde läkaren att sy igen såret, annars låter dem de vara öppet och läka själv. Men i och med att vi faktiskt bokat en resa till Spanien så valde hon att sy så det läker fortfarande för att minska risken för någon infektion när vi åker, då öppet sår läkre lite långsammare. Så nu får jag boka en tid till vårdcentralen för borttagning av stygn om 10 dagar.

Idag gör fortfarande skitont. Mer ont än i går. Trots hög dos av Avledon. Kan lova att det gjorde riktigt ont att åka till jobbet imorse. Att gasa med foten i och med att det är högerfoten också. Men förändringen är ju borta och nu ska det ju bara läka. Att bara sätta på sig skon idag gjorde ju så ont. Tur att jag jag tofflor på jobbet.

Men jag satt med foten på en annan stol. För på något vis så gör det ondare att ha den nedåt. Så högläge är ju skönt. Och jag jobbade mina två timmar innan jag åkte hem till Vilja igen. Med en varsin semla har vi i alla fall förmiddagsfikat.

Efter lunch är det dags att hämta Ninja från finskaundervisningen för att göra ett första besök hos skolsköterskan. Ninja ser fram emot det. Väga och mäta min lilla kotte. 

Hockeymatch ikväll. Vi är ännu inte överens om vem av oss som ska åka dit med Meja och Ninja. Vilja blir ju tyvärr hemma men räknas som frisk i morgonbitti igen. 

Det blev med andra ord en sämre torsdag på länge. Nu får vi ladda upp för helg istället. Ledig lördag men söndagen spenderar vi i ishallen då Ninja och Meja har träning och Vilja ska spela match med Team07.
Nu ska jag krypa ner i soffan under en filt och titta på hockey en stund!